Antigua i Guatemala är perfekt i imperfekt
REPORTAGE. Antigua tycks fäst på innerkanten av en fruktskål. Omsluten av gröna vulkaner snor stan ihop sig tät och kompakt inför en arkadkantad plaza. Så här såg Centralamerika ut före tiden nu.
Antigua på kartanView larger map |
Fakta / AntiguaRESA HIT Sök bästa priset på Flygresor.se Från flygplatsen i Guatemala City, 45–60 minuters resa med minibuss till Antigua. Taxi kostar cirka 225 kronor. TA SIG RUNT Glöm inte att göra någon utflykt i de färgstarka chicken buses, kycklingbussar, som från busstationen vid Antiguas marknadsplats går i BOENDE Trevliga Hotel Aurora, 4 C Oriente 16, tel 832 0217, erbjuder vackra dubbelrum i kolonial stil för cirka 500 kronor inklusive frukost. www.hotelauroraantigua.com Den som kan tänka sig att öppna plånboken och vill ha tillgång till pool, väljer Porta Hotel Antigua, 8 C Poniente 1, tel 832 0288. www.portahotels.com MAT OCH DRYCK Queso y Vino, Vill du slå på mer stort, med utsikt från takterrass finns El Serano, 4 Avinida Norte 16. SEVÄRDHETER Franciskanerklostret, San Francisco, är också sevärt liksom den imponerande klosterruinen av Las Capuchinas. Om du vill se hur kolonialtidens överklass levde, gäller vackra Casa Popenoe, 1 Avinida Sur. När Antigua börjar kännas som ett museum, går du till stans myllrande marknad med kul folkliv och försäljning av kläder, kaffebönor, stjärnfrukt och kokosnötter som styckas med machete. Inom räckhåll från Antigua finns den häpnadsväckande vackra Atitlansjön omgiven av indianbyar och vulkaner. I staden Chichicastenango, drygt tre timmar med buss från Antigua, hålls en färgsprakande indianmarknad på söndagar och torsdagar. |
En gång i tiden var detta huvudstaden för hela Centralamerika. Ett politiskt och religiöst centrum för Audiencia de Guatemala, de sex provinserna Costa Rica, Nicaragua, San Salvador, Honduras, Guatemala och Chiapas.
Staden var den första i Amerika som försågs med en ordentligt stadsplan. Med universitet och biskopspalats, med väldig katedral och muromgärdade rikemanshus. Den växte sig jämbördig med de spanska imperiestäderna Lima och Mexico City.
Som en Zorrokuliss
Sedan kom katastroferna. Mullrande vulkanutbrott och jordbävningar som bokstavligt möblerade om kartan och flyttade nationens säte till Guatemala City.
I dag ligger Antigua slumrande och intakt som en filmkuliss för låt säga Zorro eller Hundra år av ensamhet.
Så här såg Centralamerika alltså ut före tiden nu. Spikraka kullerstensgator och låga hus. Stillsamt porlande springbrunnar och solblekt taktegel.
Till och med McDonalds och Burger King har tvingats till så diskret skyltning att byggnaderna utvändigt påminner mer om eleganta museer än hamburgerhak.
Om det inte vore för Guatemalas höga kriminalitet, borde stan vara självklar bland Amerikas största attraktioner. Men nu ligger landet på Centralamerikas bakgård i sällskap av gängvåld, narkotikakarteller och ljusskygga högerkrafter.
Rån och överfall
Redan innan jag når till Antigua sköljer vittnesmålen över mig från andra resenärer. Pistolrånad på väg hem från puben. Överfallen på nytt kvarteret längre bort, plockad på jeans och gymnastikskor.
Stans turistbyrå fyller på helvetesvisionerna genom att upplysa mig om tiderna då beväpnad polis lotsar turister till utsiktsplatsen vid Cerro de la Cruz.
Ändå reser många unga hit. Jämfört med den nya huvudstaden Guatemala City framstår Antigua som ett blommande körsbärsträd bland all svärta. Här finns salsakurser och språkskolor. Här finns ett liv som är behagligt och avslappnat.
Det internationella ryggsäcksfolket når stan med föresatsen att bara stanna några dagar för en paus i resandet, men blir kvar länge eftersom mixen av barer, fester och andra resenärer suger fast unga på samma sätt som Kathmandu och Khao San Road.
Skönhet och orättvisor
Många alternativa från USA bosätter sig här. I en second-handbokhandel har bibeln placerats på en hylla märkt med texten Crystal bullshit.
Ägarinnan spelar akustisk gitarr och föreslår på New Yorkdialekt att jag istället borde läsa Kama sutra när jag frågar efter senaste numret av Newsweek.
Själv kapitulerar jag inför Antiguas berusande skönhet. Men även om prakten är ögonfägnande, finns förstås orättvisorna också här.
I en mörk gång, som rymmer ett skrivbord, en dator och en telefon, sitter Luz Mayela Salazar och försöker hålla liv i en liten resebyrå. Hon är 19 år, älskar fotboll och spelar själv i ett damlag.
Häromåret gick hon ut High School. Egentligen vill hon vara någon annanstans.
Kycklingbuss från grannbyn
Slippa att varje morgon kliva ombord på den dragiga kycklingbussen från grannbyn Santa Lucia för att åka till ett jobb som ger några kronor, när hon istället kunde studera vidare på universitetet och bli något riktigt. Men nu är det som det är.
Luz Mayela föddes till kvinna och har fått på sin lott att finansiera sin 13-årige brors skolgång.
Senare på kvällen sitter jag vid ett kafébord och läser ett inristat citat av Henry Miller: ”I have no money, no resources, no hope. I am the happiest man allive.”
Citatet låter som en behaglig vision, men är en mindre attraktiv för de som har formeln som verklighet.
Bortom Antiguas stadsgräns möter ett annat Guatemala. Åker buss upp över berg, ner genom sänkor av brusande floder, kaffebönor och kolibrier.
Atitlansjön och indianbyar
Når höglandets ansikten som vittnar om kylslagna morgnar på majsfälten. Stängerna följer oss fram till den gryta som rymmer den svävande blå Atitlansjön och en ring av kompakta indianbyar.
– Livet är svårt, men jag kan skratta, säger Rosa Zikahani Perez och grinar med ett blänkande garnityr av guldtänder. 28 år och tunn har hon barn och familj och en vardag som börjar klockan 05.00 varje morgon. Då kliver hon upp och åker till turistbyarna för att sälja hantverk.
Vinsten brukar stanna på hundra kronor i månaden, pengar som ska täcka barnens utbildning. Själv kan hon varken läsa eller skriva, men hon har lärt sig engelska genom kontakten med turister. När mörkret faller tar Rosa samma buss hem för att laga tortilas, ris och bönor i ett kök med jordgolv.
Min buss fortsätter vidare till byn San Andres Itzapa, vars historia låter som en slarvigt nedtecknad polisrapport. Jordbävning 1976. Tolv år senare massakrer på civila. 22 dumpade kroppar upptäckta i morgondimman.
Antigua – ett mästerverk
Husen är små och eländiga och hundarna tycks skitigare än på andra platser. Tvätt hänger slappt och olyckligt i en rökfylld vind.
Bortanför kvarteret väntar templet tillägnat San Simon, Maximon, alkoholisternas och de prostituerades särskilda beskyddare. Mayaguden har klätts upp i vidbrättad hatt och kostym.
Folk som kommer hit offrar pengar för att hjälpa någon svårt sjuk släkting när allt annat hopp är ute. De tänder ljus, tar en slurk brännvin, skrattar och gråter samtidigt. Runt i kring fångar bergen molnen.
Precis så känns Guatemala.
Antigua är ett mästerverk. Resten av landet vilar på en sprucken söm mellan övernaturlig skönhet och rå verklighet.
TEXT&FOTO (om inte annat anges)
Mikael Persson/Respress
redaktionen@bortabra.se
Kategori: Sydamerika: resereportage
