Självsäkert kaos i Saigon
REPORTAGE. En stad i ständig förändring, en stad som blandar gammalt och nytt, en stad i ständig framåtrörelse. Vi reser till det kontrollerade kaoset i Ho Chi Minh-staden.
|
Fakta / Ho Chi Minh-staden RESA DIT Bland charterbolagen flyger Apollo direkt från Stockholm och Köpenhamn. RESA RUNT Det går även hyra såväl cykel som motorcykel (ca 40/80 kr per dygn) för den som vågar sig ut i trafiken. BOENDE Budget: Diep Anh Guesthouse, 241 Pham Ngu Lao, är bara ett av alla budgetboenden i backpackerområdet (dubbelrum från 100 kr). UTFLYKTER Mekongdeltat: Efter en imponerande resa från Tibets högplatå genom sex länder mynnar Mekongfloden tillslut ut i detta enorma delta. Förutsättningarna för regionens ris- och fruktodlingar är givetvis optimala vilket märks på de populära flytande marknaderna. Det går dagligen flera dagsturer från Ho Chi Minh-staden till deltat men också paketresor med övernattning. ÄTA Av marknaderna är Thai Binh att föredra framför mer turistiga Ben Thanh när det gäller mat. Runt Pham Ngu Lao finns gott om bra asiatiska och västerländska restauranger och i kvarteren kring Notre PRISNIVÅ |
Ho Chi Minh-staden är ett framåtsträvande energiknippe utan motsvarighet som kan få så gott som vilken annan stad i världen att kännas sömnig i jämförelse.
Men det är kontrasten till det ständigt närvarande gamla Vietnam som gör landets största stad till en av Sydostasiens mest spännande platser.
Det lär finnas fyra miljoner motorcyklar i Ho Chi Minh-staden, eller Saigon som invånarna fortfarande kallar sin hemstad. På dessa åtta miljoner hjul färdas människor huller om buller i ett kaosartat virrvarr – långt bortom nordisk ordning och reda.
Exotisk anarki
Att korsa någon av stadens paradgator är ett mandomsprov i sig men att helt enkelt bara ta steget ut i den rasande trafiken är också ett, om än dödsångestframkallande, måste.
Avskräckande för vissa kanske men att få uppleva galenskapen i Ho Chi Minh-staden och kasta sig ut i den exotiska anarkin är en av de främsta anledningarna att åka hit.
Inne på turistfavoriten Ben Thanh-marknaden är kaoset nästan lika påtagligt som ute på gatorna och även här pågår en ständig konkurrens om våra sinnen.
Ben Tanh-marknaden
Högljudda påstridiga försäljare och envist prutande potentiella köpare överröstar varandra, fräna kryddblandningar konkurrerar med doften av matos och tyger i färgskalans alla färger slåss om uppmärksamheten med fejkmärkesväskor och hispiga batteridrivna leksaker.
Det är svårt att sortera och urskilja alla intryck – Ben Thanh-marknaden är ett Ho Chi Minh-staden i miniatyr. Och i Ho Chi Minh-staden är allt till salu.
– You buy hat Sir, föreslår en välment leende försäljare samtidigt som han trycker en Viet Cong-keps i min famn.
Nej tack. Och ingen US Army-Zippotändare heller, tack.
Kluvet om kriget
Ho Chi Minh-staden verkar ha ett kluvet förhållande till Det amerikanska kriget som Vietnamkriget kallas här.
En historia som bortsett från slafsiga souvenirprylar och några turistattraktioner utanför stan så gott som helt förpassats till Krigsminnesmuseet – några kvarter bort från Ben Thanh-marknadens intensiva kommers.
Krigsminnesmuseet har bytt namn flera gånger genom åren lite beroende på hur relationen till USA och omvärlden sett ut: från ”Byggnaden för att visa den amerikanska imperialismens och marionettregeringens krigsbrott” vid öppnandet 1975 till dagens aningen mer smidiga och turistvänliga namn.
Starka känslor
Detta vittnar också om Ho Chi Minh-stadens tvära kast och invånarnas komplicerade förhållande till det gamla och det nya Vietnam.
Utställningarna om de 30 år långa krigen väcker känslor och många starka minnen trängs innanför museets väggar.
Men det är knappast den imponerande samlingen av amerikanska jaktplan, helikoptrar eller vapen som berör utan dokumenten – som krigsfotografikonen Robert Capas gripande sista bilder tagna minuterna innan en landmina tog hans liv i de norra delarna av landet.
Anmärkningsvärt nog råder ett respektfullt lugn inne på Krigsminnesmuseet som om det vore helt avskilt från resten av staden och alla de souvenirförsäljare som trängs utanför entrén i febril jakt på uppmärksamhet.
Staden förändras snabbt
Ho Chi Minh-staden är en modern stad med en modescen och ett krog- och nattliv jämförbart med vilken västerländsk metropol som helst. Det byggs frenetiskt och stadens skyline är i ständig förändring.
Men det är också kontrasterna till det gamla Vietnam som gör platsen så dynamisk – som den 70 meter höga Notre-Dame-katedralen som är franskkolonialisternas främsta kvarlämning eller kyrkoparken intill där ungdomar oblygt står och hånglar bredvid Jungfru Maria-statyn.
Gucci-butiken på trendiga Dong Khoi-gatan ligger bara ett stenkast från mastodontiska Återföreningspalatset – som de nordvietnamesiska kommunisterna intog när Saigonregimen störtades i krigets slutskede.
Och lyxhotellen med panoramautsikt över floden ligger bara några kvarter ifrån och de gamla slitna backpackersovsalarna kring Pham Ngu Lao.
Självsäkert lugn
Ho Chi Minh-staden är i ständig framåtrörelse och dess invånare ständigt på väg. Men oavsett farten, energin och hur rörigt allt faktiskt framstår råder ändå ett visst självsäkert lugn. Och i taxin på väg till flygplatsen hörs varken suckar eller jämmer från chauffören när vi fastnar i den tjocknande trafiken.
Han berättar att han har lärt sig leva med den hektiska tillvaron i hemstaden.
Efter att ha suttit och tittat ut på myllret av människor genom bilrutan träder ett mönster fram i kaoset. Det är som att följa myror i en myrstack – efter ett tag inser du att de följer en given ordning och inte helt planlöst är ute och vimsar.
Ett organiserat kaos om du så vill – klyschigt värre. Och det är just myllret utanför och den sprudlande energin som är Ho Chi Minh-staden.
Staden anpassar sig
För det är på gatorna de sju miljoner invånarna lever och staden är helt anpassad efter dem – inte tvärtom.
Det är i gatuhörnen nudelförsäljarna trängs med sina ambulerande vagnar, det är på trottoarerna den färskbryggda ölen ”bia hoi” dricks i provisoriska barer och det är ut på vägarna ungdomarna beger sig på ”di choi” (glider runt) med sina motorcyklar när mörkret nu faller över staden.
Utanför taxin tränger sig en äldre kvinna med traditionell konhatt förbi trafikstockningen och jag hinner knappt ens imponeras av hennes balansförmåga innan hon försvunnit in i myllret av frustande motorcyklar framför oss.
Det gamla Vietnam kanske inte heller behöver anpassa sig. För det är just kontrasterna till det framåtsträvande som gör Ho Chi Minh-staden så speciell.
TEXT & FOTO
Johan Nyman/Respress
redaktionen@bortabra.se
Kategori: Asien: resereportage, REPORTAGE
