Följ med på Sydkroatiska strövtåg
REPORTAGE. Vackert och prisvärt. Vänligt och nyfiket. Kanske är det så att tiden för Kroatien är nu, för ännu så länge råder en slags balans mellan turism och miljö. Följ med på en resa till Split, Dubrovnik, Hvar, Brac och Korcula.
Södra Kroatien på kartan |
Fakta / södra KroatienResa dit Boende Urvalet spänner från enkla rum med tillgång till toalett och dusch till kompletta lägenheter utrustade med pentry, kylskåp och luftkonditionering. Priserna på rum/lägenhet varierar i regel mellan 200–600 kronor beroende på läge, komfort och säsong. Juli-augusti är högsäsong. Äldre damer möter alla färjor och bussar med erbjudanden om lediga rum. Privat boende går också att boka genom flera lokala resebyråer, som mot en avgift fungerar som rumsförmedlare. Se bland annat www.atlas-croatia.com Generalturist, www.generalturist.com Gulliver Travel, www.gulliver.hr Äta Restaurangbesök är klart prisvärda. Middag med vin, 100-150 kronor. Specialiteter: rizoto, risotto med bläckfisk, scampi eller musslor. Pasticada, biff med vin och kryddor Cevapcici, vitlöksjärpar. Pljeskavica, riviga köttfärsbiffar, ibland späckade med fårost. Utmärkta viner och gott inhemskt öl. Ta sig runt Sevärdheter På Brac: Milna, stämningsfullt fiskeläge. På Hvar, utsikten från fästningen Fortica. På Vis, Titos grotta och den blå grottlagunen på grannön Bisevo. På Korcula, den medeltida öhuvudstaden med vad som påstås vara Marco Polos födelsehem. Dubrovnik, vandring på stadsmuren, shopping och välmatat nöjesliv. Mer info |
Kroatiska Split möter kvällen med en mjuk sol. Amberfärgad rinner den längs Diocletianus gamla romerska kejsarpalats. För 1300 år sedan byggde dåtidens mäktigaste man sin lustgård här. Nu ligger palatset i ruiner, men långt ifrån övergivet. Innanför dess murar grundades Split. Folk sökte skydd och skapade med tiden kvarter av stenfasader och fönsterluckor bland virrvarret av romerska valv och pelare.
I dag är palatsområdet detsamma som gamla stan. Ett stycke historia som fått liv, där tvätt hänger på tork och torn och kolonner skjuter upp bland kuddförsedda kaffeserveringar.
Porlande viner och musslor
Nu är Split mer än så. Näst störst i Kroatien, en stad med drygt 200 000 invånare. Marmorgatan Riva drar upp ett glittrande promenadstråk mellan hav, palmer och glassförsäljare. Restaurangerna serverar fruktporlande viner till scampi bouzzara och musslor i vitvinssås. Långa, heta dagar tillbringas i kaféernas korgstolar.
Att Kroatien blivit något av européernas nya sommarfavorit förvånar knappast. Ledorden skulle kunna vara det som de flesta söker inför semestern: vackert och prisvärt. Här finns ett kök som dukar upp färsk fisk och skaldjur, som bjuder på lamm, tryffel och lufttorkad skinka. Jämfört med Grekland, Italien och Spanien, är prisnivån angenämt låg. Dessutom möter en nyfiken vänlighet som oftast går att bemöta på engelska.
Turismen håller på att ta igen förlorad mark. Kriget då Jugoslavien kollapsade drog in med så mycket svärta att en framtid under sol tycktes omöjlig. Nu är den här. Förvisso med en del moln. Hög arbetslöshet, ökade klasskillnader, stigande priser, och, under ytan, de oläkta sår som följer i årtionden på en bitter, väpnad konflikt.
Balans mellan turism och miljö
Men omvärlden har redan svarat. Kroatien tillhör världens hetaste turistdestinationer. Framför allt bland italienare som rest fem timmar med färja och nordeuropéer som kommit hit efter en kort flygresa.
Kanske är det så att tiden för Kroatien är nu, för ännu så länge råder något slags balans mellan turism och miljö. Kusten har inte byggts sönder i stora hotellstäder. Inte ännu.
För många resenärer börjar Kroatien i Dalmatien. Ett berusande vackert landskap som med Dinariska alperna som sällskap drar från Istriens gräns mot Montenegro och södra Balkan. Här finns ett dramatiskt fjordlandskap, öar att luffa till, medeltida kulturstäder och så havet, det Adriatiska, silverklart och mättat i exploderande blåtoner.
Splits hamn är navet för färjorna. Härifrån åker man till öar som var och en är sin egen värld. Hvar umgås med ryktet som Balkans Saint Tropez. Bermudasregistrerade yachter skaver mot en kaj klädd i serveringar och barer. Ovanför vattnet spretar vild stenhusbebyggelse längs dunkla gränder. Kyrktorn står på tå ovanför ett kvadratiskt torg. Bougianville brinner i purpur, trädgårdarna bär på citrus. Öhuvudstaden Hvar tycks som skapad för lust och lättja.
Gryning på nakenbad
På klassiska Carpe Diem dricker man kvällsbelyst jordgubbsdaquiri uppkrupen i fönsterkarmarna. Sedan följer heta klubbnätter och kanske gryning på det hedonistiska nakenbadet vid Jerolim där paradisets Adam och Eva är betydligt närmre än Zagreb.
Samtidigt lunkar Hvar ofta jordnära och solblekt. Ön har underbara badvikar där det definitivt är fler barnfamiljer än kändisar. Och småstäder som Jelsa där hemkört vin säljs på flaska med skruvkork och resten av inköpen görs på ett helt vanligt Konzum (det heter så på kroatiska).
Ön Brac är runt, stort och försett med 2700 soltimmar och en marmor så vacker att den styckats upp och fogats till bärande element i både Diocletianus palats och Vita huset i Washington. Från staden Bol på södra Brac leder en skimrande promenadväg till gyllene Zlatni Rat, en av Adriatiska havets mest attraktiva och välbesökta stränder. Pinje ger skugga. Havet sprakar av salt. Och badgäster från hela världen söker sig hit i hundratal till en flack landtunga ut mot öppet hav.
Lantlig stämning på Vis
Ön Vis är något helt annat. Som en svagt grå rand skymtar det från fastlandet. Dalmatiens mest avlägsna ö bär på ett förflutet som topphemlig jugoslavisk armébas. Länge stängt och gömt för omvärlden, tillhör ön idag kroaternas eget favoritresemål. Även öluffarna har upptäckt dess förtjänster. Turismen är småskalig. Stämningen lantlig.
I städerna Vis och Komiza serveras gudomliga sardeller till vitt vin. Rosmarindränkta stigar drar över höjder till övärldens kanske vackraste stränder. Som den i Stiniva där vita klippor sluter sig runt en perfekt skål i exploderande blått. Vatten tillhör områdets bästa för dyk och segling.
Ön Korcula, längre söderut, bildar ett bergigt finger klätt i frodig grönska. Cypresser står rakryggade på sluttningarna. Sydnäktergalar sjunger in skymningen från djungeltäta lövstråk. På en befäst udde ligger staden Korcula som utnämnt sig själv som födelseort åt Marco Polo. Miljön skulle kunna styrka påståendet, även om historikerna tvivlar. Stensatta gränder lunkar mellan medeltida fasader. Ett av de befästa tornen har förvandlats till en bar där drinkar vinschas upp i korg och gästerna tar sig upp via en vådligt brant stege.
Längs stans befästa värn serveras svart bläckfiskrisotto och kraftfull ost med svarta oliver. Och just utanför väntar havet. Badvikar och ett vatten så häpnadsväckande klart och rusigt blågrönt som det bara blir i denna del av det Adriatiska havet.
Solblekta tegeltak i Dubrovnik
Där Dalmatien smalnar av i söder möter Dubrovnik. Under århundraden var det här en självständig och framgångsrik stadsrepublik. Läget, mittemellan Venedig och Istanbul, skapade utmärkta förutsättningar för kommers. Handelsflottan tillhörde tidens främsta och drog från fyra väderstreck in rikedomar nog för att bygga en stad ut över det vanliga.
Synen av Dubrovnik lämnar knappast någon oberörd. De tjocka stadsmurarna som puckelryggiga och mörka vandrar över klipputsprång. Havet som smiter in i ett smalt hamninlopp. Täcket av solblekta tegeltak som spricker upp i torgplatser och gränder, som öppnar upp för den venetianska Onofriosfontänen som fortfarande pumpar friskt vatten från bergen.
Mot allt detta har historien varit hård. Jordbävningar, krig och belägring har vänt upp och ner på prakten. Senast då Jugoslavien upplöstes. Mellan 1991 och 1992 regnade 2000 granatnedslag ner över gamla stan och skadade nästan 70 procent av bebyggelsen och rev hål i två tredjedelar av hustaken.
Men Dubrovnik har alltid varit envist. Med möda och kärlek har den återuppbyggts till en spegelbild av den gamla storhetstiden. Given på Unescos världsarvslista. Och en svårmotståndlig lockelse. Precis som resten av Kroatien.
TEXT&FOTO
Mikael Persson/Respress
redaktionen@bortabra.se
Kategori: Europa: resereportage, REPORTAGE
