Japanerna är världens bästa turister, tycker hotellägare världen över, enligt en undersökning bokningssajten Expedia låtit göra.
På delad andra plats kommer tyskar och britter. Amerikanerna hamnar på elfte plats. Svenskar tycks inte finnas med på listan.
Jag har inga invändningar mot japanernas förstaplats. Att företagare i turistbranschen gillar ett folk som reser i stora grupper, alltid bokar guidade utflykter, och dessutom spenderar en halv förmögenhet för att få ut det mesta av sina enda två semesterveckor per år, är fullt förståeligt.
Japanerna är i regel också artiga, tystlåtna (förutom när de blandar öl och karaoke) och tar lite plats. Både kroppsligt och i uppträdandet. Raka motsatsen mot amerikanerna alltså, både kroppsligt och i uppträdandet.
Enda gången japanerna märks är när trettio stycken planlöst driver runt med flytväst i hotellpoolen när man försöker simma sina längder.
Men tyskar på andra plats? Känns lika rimligt som om någon skulle påstå att Finland har världens näst bästa mat.
Att säga att tyska turister ställer klockan på 05.00 för att med handdukar lägga beslag på de bästa solstolarna må vara en generalisering av ett helt folk, men också sant på individnivå. Jag har upplevt det själv. Fast det lider ju inte hotellägaren av, bara vi andra gäster.
Jag tycker ofta att amerikaner får mer kritik än de förtjänar, men det är ändå rolig att läsa Expedias råd till de amerikanska turisterna:
– Skruva ned volymen. Bara för att du gillar att skratta som en hyena med dina polare, innebär det inte att andra gäster delar din entusiasm.
– Snygga till efter dig. Innan du checkar ut, plocka upp skräp och sängkläder från golvet.
– Behåll lugnet. Standard varierar från land till land, så bli inte chockad om vissa upplevelser blir annorlunda än du väntat dig.
Den sista punkten fick mig att tänka på något jag hörde förra veckan. Ett amerikanskt par som besökte Koh Lanta försökte få pengarna tillbaka för hotellrummet – för att cikadorna utanför lät för högt.
Alrightee.
Japanerna är världens bästa turister, tycker hotellägare världen över,
enligt en undersökning bokningssajten Expedia låtit göra.
På delad andra plats kommer tyskar och britter. Amerikanerna hamnar på elfte plats. Svenskar tycks inte finnas med på listan.
Jag har inga invändningar mot japanernas förstaplats. Att företagare i
turistbranschen gillar ett folk som reser i stora grupper, alltid bokar
guidade utflykter, och dessutom spenderar en halv förmögenhet för att
få ut det mesta av sina enda två semesterveckor per år, är fullt
förståeligt.
Japanerna är i regel också artiga, tystlåtna (förutom när de
blandar öl och karaoke) och tar lite plats. Både kroppsligt och i
uppträdandet. Raka motsatsen mot amerikanerna alltså, både kroppsligt
och i uppträdandet.
Enda gången japanerna märks är när trettio stycken planlöst driver
runt med flytväst i hotellpoolen när man försöker simma sina längder.
Men tyskar på andra plats? Känns lika rimligt som om någon skulle påstå att Finland har världens näst bästa mat.
Att säga att tyska turister ställer klockan på 05.00 för att med
handdukar lägga beslag på de bästa solstolarna må vara en
generalisering av ett helt folk, men också sant på individnivå. Jag har
upplevt det själv. Fast det lider ju inte hotellägaren av, bara vi
andra gäster.
Jag tycker ofta att amerikaner får mer kritik än de förtjänar, men det är ändå rolig att läsa Expedias råd till de amerikanska turisterna:
– Skruva ned volymen. Bara för att du gillar att skratta som en hyena
med dina polare, innebär det inte att andra gäster delar din entusiasm.
– Snygga till efter dig. Innan du checkar ut, plocka upp skräp och sängkläder från golvet.
– Behåll lugnet. Standard varierar från land till land, så bli inte
chockad om vissa upplevelser blir annorlunda än du väntat dig.
Den sista punkten fick mig att tänka på något jag hörde förra
veckan. Ett amerikanskt par som besökte Koh Lanta försökte få pengarna
tillbaka för hotellrummet – för att cikadorna utanför lät för högt.
Alrightee.