I vinter flyger du direkt från Sverige

Aruba? Nej, Aaaaaaaruba!

Pudrigt perfekta stränder, makalös mat, och ett soligt väder som håller 30 grader året runt. Aruba är drömmen om det karibiska paradiset – en dröm som är alldeles sann.

- Bon Bini! Jag gör världens godaste limejuice, vill ni köpa?

Mannen med det stora leendet och solglasögonen uppskjutna på den kala skallen ljuger inte.

Från flaket på en pickup mixar han till en iskall citrusjuice som får oss att humma belåtet runt våra sugrör. Limejuicen är fantastisk. Livet är ännu bättre.

Aruba. Namnet i sig är tillräckligt för att tankarna ska vandra till stränder på vykort och väcka drömmen om det karibiska paradiset.

Inte Aruba. Aaaaaaruba!

Stämmer det i verkligheten? Tja, efter tre dagar på ön har vi enats om att det rätta namnet borde vara Aaaaaaruba. Som en hyllning till öns sköna mix av fina bad, välsmakande mat och avslappnad attityd.

Med hjälp av fyrhjulsdriven hyrbil har vi tagit oss runt till öns karga nordostsida. Ön är platt, stenig, brun och emellanåt sticker dungar av imponerande kaktusar upp som gröna pelare ur den torra marken.

Vackert? Ärligt talat: inte speciellt.

Arubas treenighet

Vi hyrde bilen mot bättre vetande. Aruba är en ö utan sevärdheter, fick vi höra.

En ö där treenigheten stranden – hotellet – restaurangen är allt besökarna behöver bry sig om. Men nyfikenheten ska stillas, ön måste greppas, för att timmarna i solstolen inte ska övergå i rastlös undran över vad som finns bortom den nästan löjligt perfekta strandremsan.

Efter en halv dag i hyrbil är det bara att inse att varningarna var befogade.

Sevärdheten har rasat

Arubas stora, många säger enda, naturliga sevärdhet är Natural Bridge. En stenbro skapad där havets vågor gröpt ur strandkanten. En stenbro som för några år sedan gav efter för dragningskraften och rasade ihop i en sorglig länga av brusten sten.

Förr rullade hyrbilarna från hotellområdena på andra sidan av ön för att turisterna skulle få se The Natural Bridge. Idag går utflykterna till The Fallen Natural Bridge.

Öns stora naturattraktion lever alltså i imperfekt. Är en före detta.

Men ta inte frånvaron av sevärdheter som en nackdel. Tvärtom. Du ska inte resa till Aruba för att uppleva. Du ska resa till ön för att koppla av, äta gott, och må bra. Och i den genren spelar Aruba i högsta serien.

Charlie’s Bar – sedan 1941

Sent på eftermiddagen rullar vi in i San Nicholas, på Arubas sydspets.

Det finns en anledning att leta sig hit. En enda. Sedan 1941 har familjeägda Charlie’s Bar lockat besökare och lokalbor att svinga glas tillsammans.

Det finns folk som festat sig runt hela världen, som hävdar att Charlie’s är planetens bästa bar. Och varför inte? I fråga om atmosfär och inredning finns få etablissemang som kan utmana.

Gais och churrasco

Charlie’s Bar har i snart 70 års tid samlat föremål från hela världen. I taket och på väggarna hänger träskor, koskällor, skridskor, gamla lådkameror, hattar, sedlar, bägare och fotbollshalsdukar - för att nämna endast ett fåtal av alla föremål.

Den som tittar noga ovanför bardisken hittar en grönvit Gais-halsduk och nära golvet på bardiskens vänstra sida är en åldrad plåtskylt från Skandiaverken Lysekil fastskruvad.

När du häpnat klart över inredningen: hojta in den lokala ölen Balashi och be om en meny. Att beställa en surf&turf eller en churrascostek rekommenderas. Starkt.

Vågor av godisshots

Tillbaka i solstolen på Eagle Beach. Vyn över pocketboken visar gnistrande vit sand och ett hav lika blått som en godisshot, som ramas in av vajande palmer och kryddas av störtdykande pelikaner som jagar småfisk bland badande hotellgäster.

Eagle Beach är alltid med på listan när världens vackraste stränder ska koras. Med rätta.

En ö som välsignats med stränder som den här behöver inga sevärdheter i i övrigt. Den tidigare nämnda treenigheten, stranden – hotellet – restaurangen, funkar faktiskt alldeles utmärkt.

Vid sidan av Eagle Beach är Palm Beach den mest kända på Aruba. Palm Beach sträcker ut sig vid storhotellens område High Rise, medan Eagle Beach tillhör det mer småskaliga och lugnare området Low Rise.

Pastellhus i Oranjestad

Behöver du ändå extra stimulans är det huvudstaden Oranjestads butiker, casinon, och – inte minst – vackra holländska kolonialarkitektur som gäller.

De pastellfärgade bakelserna till hus är inte lika många som på grannön Curacao, men tillräckliga för att ge Oranjestad karaktär och egenart.

Shoppingen är till stora delar inriktad på den kryssningsturism som vissa dagar under vintersäsongen väller in över ön. Juvelbutiker och märkesaffärer är vanliga, inte minst närmast hamnen. Räkna med att shoppingen blir dyr, även om ett fallande dollarpris kapar kostnaden en del.

Reser du till Aruba under lågsäsong, när kryssningsfartygen inte angör ön, finns chans till riktiga fynd. Frånvaro av amerikanska turister leder till dumpade priser.

Amerikansk blandning

Apropå amerikaner: cirka 60 procent av Arubas turister kommer från det stora landet i norr. Resten är till stor del en blandning av resenärer från Sydamerika, främst närbelägna Venezuela, och holländare.

Aruba tillhör Holland, men är ett fristående område med eget parlament. Dock under översyn av en nederländsk guvernör.

Att ön har stora influenser från Nord- och Sydamerika blir tydligt när du går ut för att äta.

Frossa i grillat

Argentinska och brasilianska köttrestauranger, och amerikansk snabbmat och stekhus, finns i mängder – och kvaliteten är god.

Missa inte att besöka en så kallad churrascaria, en sydamerikansk grillrestaurang där köttet skärs vid bordet och du äter så mycket du orkar för cirka 350 svenska kronor. Restaurangen Amazonia i High Rise-området är en av de bästa.

Solsäker som få

Aruba är ön utan årstider. Titta på en vädertabell för Aruba över årets tolv månader och det ser ut som att samma månad gjorts i tolv kopior: dagstemperatur 28 – 30 grader, vattnet: 25 grader, antal soltimmar: 7 till 9.

En värme- och solsäkerhet som är lika pålitlig i januari som i augusti.

Att ön dessutom ligger utanför det orkanbälte som delar upp resten av Karibien i en turistsäsong och oväderssäsong, gör att du kan resa hit året om. Samma gynnsamma förhållande gäller för grannöarna Bonaire och Curacao.

Lampan släcks

Solens nedgång i det karibiska havet är ett magnifikt skådespel, kväll efter kväll.

På hotellbalkongerna vid Palm och Eagle Beach flockas rödrosiga besökare, ofta med immiga glas i händerna, för att se dagen försvinna och himlen skifta från blå, till rosa, till röd, innan stjärnorna tänds i det svarta taket.

Kvällen kan börja. Ätandet och drickandet tar vid. Därefter mellanlandning på hotellet innan en ny dag på stranden väntar.

På Aruba blir det en svårslagen treenighet.

TEXT & FOTO
Göran Ingman
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den