
Är på bitterljuvt besök i min uppväxtstad Uddevalla, och ett fantastiskt snötäckte hjälper till att dämpa hemkommarångesten.
Jag och min syrra Josefin har varit på nostalgitripp och tittat på gamla hus vi bott i, skogar vi lekt i och pulkabackar som visst måste ha krympt sen sist.
Vi har dessutom fått en gammal hederlig utskällning av en gammal hederlig granngubbe på gatan där vi växte upp.
– Har ni nåt i huuuve eller? undrade han j-ä-t-t-e-argt på uddevallska att ha vinkat åt oss att rulla ner bilrutan.
(Vi hade hoppat ur bilen en kort stund för att teståka pulkabacken på plastpåse. Och parkerat i – ve och fasa! – en vändzon!)
När Uddevallare är arga kan de/vi låta riktigt komiska.
Sen åkte vi skridskor, fast inte utomhus som vi tänkt oss eftersom sjöarna här visst inte plogas längre. Allt krut läggs nog på skidspåren.
Undrar hur försäljningen av skidresor påverkas av att stora delar av
Sverige i år varit snötäcka? Här i Uddevalla lär ingen behöva åka på
skidsemester för skogarna som omger staden är fulla av leder att skida
iväg längs.
Vi mötte till och med en man som joggade längs vägen med skidorna på axeln, så bråttom hade han till skogs.
Jag måste visst komma tillbaka en helg snart igen, och vara redo med långfärdsskidorna.