Spaniens godaste mat finns i huvudstaden

Madrid i en munsbit

Åk till Madrid och ät njut, drick och prata. I Madrid hittar du en krog i varje gatuhörn, här hittar du förmodligen Spaniens mest välsmakande tapas.

Madrid lever ett förhållandevis anonymt liv i skuggan av Barcelona.

När den katalanska huvudstaden stoltserar med sin las Ramblas sin Gaudi och sin strand mitt i staden, visar Madrid upp… ja vad visar Madrid egentligen upp?

Mycket, upptäcker den som kommer hit. Här finns konstmuseer av yttersta världsklass, bra shopping, ett spännande nöjesliv, massor av oemotståndliga barer och chica kaféer.

Dessutom hävdar vissa att Madrid är Spaniens mest spanska stad med den bästa tjurfäktningen, den bästa flamencon och, inte minst, det bästa köket.

”Kan vi få se menyn”

Här lämnar man sin bostad vid svensk läggdagstid, strosar kvartersgatorna fram, väljer och vrakar. Vilket ställe har mest folk, kan vi få se menyn, hur verkar priserna, hur ser det ut på tallrikarna, vad vill vi äta, finns det ett ledigt bord… 

Inget hindrar Madridbon att sju kvällar i veckan året om vara en del av ett levande kvällsliv.

Gatorna fylls av folk i alla åldrar och restaurangerna doftar av goda anrättningar som serveras av stolta kypare.

I Madrid stoppar man inte i sig vad som helst.

Färska råvaror varje dag, gärna tillsammans i stora sällskap i en bar eller på en restaurang. Och så förstås smårätterna tapas, som står högt på önskelistan för såväl lokalbefolkning som turister.

I Madrid serveras de i sin allra bästa form på nästan varje kvarterskrog och i minsta lilla hål i väggen.

Börjar i saluhallen

Vi börjar tapasrundan i saluhallen Mercado de San Miguel vid Plaza Mayor i centrala Madrid. Här finns de bästa mathandlarna. Ostron och bubbel, eller ett urval ostar, typiska röror med bläckfisk eller vad smaklökarna än lockas av.

Det är lunchdags, solen skiner och folk trängs. Ljudnivån är hög och varje matstånd har sin egen lukt – hav, grönt eller nybakat. Jag knuffas som alla andra för att komma fram, här gäller inte kösystem.

Saluhallen är inte billigast i staden men det är ändå hit fullsatt. Hit kommer alla – gamlingar, ungdomar, affärsfolket och turister.

Provsmaka går bra

– Hur många ostron, hur många glas? Mannen bakom disken pekar på mig med hela handen.
– Provsmaka?
– Claro, självklart! säger mannen.

Det smakar bra. Jag beställer smårätter som jag och mitt sällskap äter vid ett av alla ståborden i mitten av saluhallen.

Vi tuggar i oss hårdostar med bröd, en pikant gryta med krabba, tunna skinkskivor och vi dricker varsin kall öl.

Bordsskicket vi har lärt oss hemmavid är som bortblåst. Här är det tillåtet att stöna när man smakar, det är helt okej att smaska, mumsa och till och med söla litegrann.

Moderna tapas i La Latina

I saluhallen serveras både traditionella tapas som tillagas enligt gammal sed och det som kallas moderna tapas, med ingredienser från andra kulturer än den spanska.

Mest och bäst moderna tapas hittar vi dock i de hippa medeltida gatorna i La Latina-kvarteren dit vi styr stegen några timmar senare när skymningen faller över staden.

La Latina-kvarteren är präglade av sina afrikanska, marockanska och indiska invandrare, här har det gamla köket kommit i mest rörelse.

Nya råvaror, kryddor och kokkonster ersätter det gamla och man skulle därmed kunna se köket som en passande bild för hela Madrid som, i ett land där mer eller mindre aktiva separatiströrelser hör till vardagen, länge stått som symbol för den enade staten och ofta också för dess förtryck. Inte minst under diktatorn Francos styre.

Madrid är galnare nu

Men efter demokratins entré under 1980-talet har Spanien blivit allt öppnare. Madrid förändrades, blev roligare, galnare och mer tillåtande.

Gatorna i La Latina-kvarteren är smala och mörka, små barer och restauranger kantar den promenadvänliga kullerstenen.

Vi tar en drink och småpratar med bekanta på en servering med många små rum och en lång träbar.

Till middag blir det pilgrimsmusslor i cavasås på Taberna Matritum.

När tallrikarna är tomma beställer in ett lass till. Vi frossar under Madridhimlens magentafärgade solnedgång, vi smaskar och sölar.

Vi bryr oss inte, för nu är vi i Madrid och vem vet vad som händer imorgon.

TEXT & FOTO
Petra Dokken/Respress
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den